Redaktionen

Kall potatis, kylt ris och en sked rått potatismjöl i ett glas vatten dyker ofta upp som tips för den som fått höra att blodsockret ligger för högt. Bakom tipsen finns resistent stärkelse, en del av stärkelsen som tunntarmen inte bryter ned till socker. Effekten på blodsockret går att mäta, men den är liten, och … Läs mer

Frågan om barns blodsocker under skoldagen kommer ofta i form av en GI-fråga: vilka livsmedel i skolmaten ger jämnast energi? Läser man Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan får man ett annat svar än väntat. Orden glykemiskt index och blodsocker förekommer inte en enda gång i dokumentet. Riktlinjerna styr i stället genom fullkorn, fiber, … Läs mer

Att koktiden och stekpannan ändrar ett livsmedels glykemiska index hör till de mest spridda uppgifterna i GI-litteraturen. Uppgiften stämmer, men bara delvis, och effekten är både mindre förutsägbar och mer ojämn än tumreglerna antyder. I mätningar på människa har samma sorts kokta potatis rört sig 33 GI-enheter beroende på om den ätits varm eller kall, … Läs mer

Under en graviditet blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, och blodsockret beter sig därför annorlunda än vanligt. Många gravida börjar då intressera sig för glykemiskt index. Men den svenska vården bygger sin kostrådgivning på hela matmönstret och på regelbundna måltider, inte på GI-tabeller, och forskningsstödet för just GI-baserad kost vid graviditetsdiabetes är svagt och … Läs mer

Den som lyfter tungt får ofta höra att snabba kolhydrater direkt efter passet är avgörande för återhämtningen. Underlaget bakom det rådet kommer nästan helt från uthållighetsforskningen, där glykogenförråden töms betydligt hårdare. För ett vanligt styrkepass är bilden en annan: mängden kolhydrater över dygnet och det totala proteinintaget betyder mer än om måltiden efteråt har högt … Läs mer

En skvätt ättika till maten eller en nypa kanel i gröten sägs ge ett lugnare blodsocker, och tipset dyker upp överallt från kokböcker till sociala medier. Det finns forskning bakom båda, men den visar mindre och pekar åt fler håll än ryktet gör gällande. Viktigt: den här texten beskriver visst forskningsstöd kring två livsmedel, inte … Läs mer

Ett mellanmål kan antingen ge en snabb blodsockertopp följt av ny hunger inom en timme, eller ge en jämnare känsla av mättnad fram till nästa måltid. Skillnaden ligger sällan i en enda ingrediens, utan i kombinationen av kolhydrater, protein, fett och fiber. Den här guiden går igenom hur du väljer mellanmål som ger ett jämnare … Läs mer

Kroppens lager av snabb energi är mindre än de flesta tror. En vältränad löpare bär runt på ungefär 500 gram glykogen i musklerna och cirka 80 gram i levern, sammanlagt runt 600 gram, vilket motsvarar i runda tal 2000 kilokalorier. Det räcker långt på en kort runda, men på ett pass över nittio minuter börjar … Läs mer

Den som vill ha jämn energi genom hela löprundan behöver tänka på två saker samtidigt: hur mycket kolhydrater kroppen får och när de äts. Kolhydrater är musklernas snabbaste bränsle, men ett livsmedels glykemiska index (GI) avgör hur fort sockret når blodet. Lågt GI ger en långsammare, jämnare frisättning, högt GI ger en snabb topp. Hur … Läs mer

Det glykemiska indexet (GI) för ett livsmedel är inte hugget i sten. Hur du lagar, kombinerar och förvarar maten påverkar hur snabbt blodsockret stiger. Här samlar vi de mest användbara knepen för att sänka en hel måltids blodsockersvar, baserat på vad som styr GI. Värden per livsmedel finns i vår GI-tabell. 1. Kombinera kolhydrater med … Läs mer