GI-tabell: GI och glykemisk belastning för vanliga livsmedel

En GI-tabell visar livsmedlens glykemiska index, alltså hur snabbt och hur mycket kolhydraterna i maten höjer blodsockret. Vår tabell går ett steg längre än de flesta: för varje livsmedel anger vi både GI-värdet och den glykemiska belastningen (GB) per normal portion, så att du ser hela bilden. Värdena bygger på de internationella referenstabellerna från University of Sydney och sammanställningarna av Atkinson och medarbetare. Använd sökrutan och filtren för att hitta ett livsmedel, eller klicka på en kolumnrubrik för att sortera.

GI anges på skalan där ren glukos har värdet 100. Lågt GI är 55 eller lägre, medel är 56 till 69 och högt är 70 eller högre. Glykemisk belastning räknas per portion: lågt GB är 10 eller lägre, medel 11 till 19 och högt 20 eller högre. Vill du veta mer om hur måtten fungerar, läs om vad glykemiskt index är och om glykemisk belastning.

Så läser du tabellen

Färgerna fungerar som ett trafikljus och gäller både GI och GB. Grönt betyder lågt och innebär en jämn blodsockerkurva, gult är ett mellanläge och rött betyder högt med en snabbare och kraftigare blodsockerstegring. Tänk på att GI beskriver kolhydraternas kvalitet medan GB även väger in mängden i portionen, så titta gärna på båda. Ett bra exempel är vattenmelon, som har högt GI men lågt GB eftersom en portion innehåller lite kolhydrater.

Visar 114 livsmedel. Klicka på en kolumnrubrik för att sortera.

Livsmedel Kategori GI Portion GB Källa
Hummus Baljväxter 6 30 g 0 Univ. Sydney
Jordnötter Baljväxter 13 50 g 1 Atkinson 2021
Broccoli Grönsaker 15 80 g 0 Univ. Sydney
Tomat Grönsaker 15 120 g 1 Univ. Sydney
Fruktsocker (fruktos) Socker & godis 15 25 g 4 Atkinson 2008
Sojabönor (kokta) Baljväxter 16 150 g 1 Atkinson 2008
Körsbär Frukt 22 120 g 3 Univ. Sydney
Mörk choklad (70 %) Socker & godis 23 30 g 3 Univ. Sydney
Kidneybönor (kokta) Baljväxter 24 150 g 6 Atkinson 2008
Cashewnötter Baljväxter 25 50 g 4 Univ. Sydney
Gula ärtor (kokta) Baljväxter 25 150 g 5 Univ. Sydney
Grapefrukt Frukt 25 120 g 3 Univ. Sydney
Röda linser (kokta) Baljväxter 26 150 g 5 Atkinson 2021
Pärlkorn (korngryn, kokt) Bröd & spannmål 28 150 g 8 Atkinson 2008
Kikärtor (kokta) Baljväxter 28 150 g 8 Atkinson 2008
Bruna bönor (kokta) Baljväxter 29 150 g 8 Univ. Sydney
Katrinplommon (torkade) Frukt 29 60 g 10 Univ. Sydney
Tortilla (vetemjöl) Bröd & spannmål 30 50 g 7 Univ. Sydney
Svarta bönor (kokta) Baljväxter 30 150 g 8 Univ. Sydney
Vita bönor (kokta) Baljväxter 31 150 g 9 Univ. Sydney
Sojadryck Mejeri 31 250 g 5 Atkinson 2021
Linser (kokta) Baljväxter 32 150 g 6 Atkinson 2008
Naturell yoghurt Mejeri 33 200 g 3 Atkinson 2021
Aprikos (färsk) Frukt 34 120 g 3 Univ. Sydney
Äpple Frukt 36 120 g 6 Atkinson 2008
Mellanmjölk Mejeri 37 250 g 4 Atkinson 2021
Lättmjölk Mejeri 37 250 g 5 Atkinson 2008
Päron Frukt 38 120 g 5 Univ. Sydney
Plommon Frukt 39 120 g 5 Univ. Sydney
Morötter (kokta) Grönsaker 39 80 g 2 Atkinson 2008
Standardmjölk (3 %) Mejeri 39 250 g 5 Atkinson 2008
Äggnudlar (kokt) Pasta & ris 40 180 g 16 Univ. Sydney
Jordgubbar Frukt 40 120 g 1 Univ. Sydney
Fruktyoghurt Mejeri 41 200 g 12 Univ. Sydney
Äppeljuice Drycker 41 250 g 12 Atkinson 2008
Persika (färsk) Frukt 42 120 g 5 Univ. Sydney
Apelsin Frukt 43 120 g 5 Atkinson 2008
All-Bran (vetekli) Bröd & spannmål 44 30 g 9 Univ. Sydney
Mjölkchoklad Socker & godis 45 30 g 8 Univ. Sydney
Sockerkaka Snacks & övrigt 46 60 g 15 Univ. Sydney
Makaroner (kokt) Pasta & ris 47 180 g 20 Atkinson 2021
Glass (lättglass) Mejeri 47 50 g 5 Univ. Sydney
Bulgur (kokt) Bröd & spannmål 48 150 g 12 Univ. Sydney
Fullkornsspaghetti (kokt) Pasta & ris 48 180 g 19 Univ. Sydney
Vaxbönor i tomatsås (baked beans) Baljväxter 48 150 g 11 Atkinson 2021
Apelsinjuice Drycker 48 250 g 12 Atkinson 2021
Spaghetti, vit (kokt) Pasta & ris 49 180 g 21 Atkinson 2008
Marmelad (sylt) Socker & godis 49 30 g 10 Univ. Sydney
Pumpernickel (grovt rågbröd) Bröd & spannmål 50 30 g 6 Atkinson 2021
Banan Frukt 51 120 g 12 Atkinson 2008
Mango Frukt 51 120 g 9 Atkinson 2008
Gröna ärtor (kokta) Grönsaker 51 80 g 4 Univ. Sydney
Glass (standard) Mejeri 51 50 g 7 Atkinson 2008
Majs (kokt) Grönsaker 52 80 g 8 Atkinson 2008
Palsternacka (kokt) Grönsaker 52 80 g 5 Univ. Sydney
Quinoa (kokt) Bröd & spannmål 53 150 g 15 Atkinson 2021
Risnudlar (kokt) Pasta & ris 53 180 g 22 Univ. Sydney
Vindruvor Frukt 53 120 g 10 Univ. Sydney
Kiwi Frukt 53 120 g 6 Univ. Sydney
Blåbär Frukt 53 120 g 6 Univ. Sydney
Surdegsbröd Bröd & spannmål 54 30 g 8 Univ. Sydney
Bovete (kokt) Bröd & spannmål 54 150 g 16 Univ. Sydney
Dadlar (torkade) Frukt 54 60 g 22 Atkinson 2021
Müsli Bröd & spannmål 55 30 g 10 Atkinson 2021
Havregrynsgröt (kokt) Bröd & spannmål 55 250 g 12 Atkinson 2008
Havregryn (torra) Bröd & spannmål 55 30 g 11 Atkinson 2021
Russin Frukt 55 60 g 24 Atkinson 2021
Potatischips Snacks & övrigt 56 50 g 15 Atkinson 2008
Pitabröd, vitt Bröd & spannmål 57 30 g 10 Univ. Sydney
Rågbröd Bröd & spannmål 58 30 g 8 Atkinson 2021
Ananas Frukt 59 120 g 8 Atkinson 2008
Tranbärsjuice Drycker 59 250 g 18 Univ. Sydney
Kex (digestive) Snacks & övrigt 59 25 g 9 Univ. Sydney
Basmatiris (kokt) Pasta & ris 60 150 g 23 Atkinson 2021
Fikon (torkade) Frukt 61 60 g 23 Univ. Sydney
Honung Socker & godis 61 25 g 13 Atkinson 2008
Müslibar Socker & godis 61 30 g 12 Univ. Sydney
Pommes frites Potatis 63 150 g 18 Univ. Sydney
Sötpotatis (kokt) Potatis 63 150 g 18 Atkinson 2008
Cola (läsk) Drycker 63 250 g 16 Atkinson 2021
Majschips (tortillachips) Snacks & övrigt 63 50 g 16 Univ. Sydney
Knäckebröd Bröd & spannmål 64 15 g 7 Univ. Sydney
Parboiled ris (kokt) Pasta & ris 64 150 g 23 Atkinson 2021
Rödbeta (kokt) Grönsaker 64 80 g 4 Univ. Sydney
Pumpa (kokt) Grönsaker 64 80 g 3 Univ. Sydney
Couscous (kokt) Bröd & spannmål 65 150 g 23 Atkinson 2008
Strösocker (sackaros) Socker & godis 65 25 g 16 Atkinson 2008
Popcorn Snacks & övrigt 65 20 g 7 Atkinson 2008
Öl Drycker 66 250 g 7 Univ. Sydney
Pannkaka Snacks & övrigt 66 80 g 26 Univ. Sydney
Kanelbulle Snacks & övrigt 67 60 g 20 Univ. Sydney
Polenta (majsgröt) Bröd & spannmål 68 150 g 19 Univ. Sydney
Råris (fullkornsris, kokt) Pasta & ris 68 150 g 22 Atkinson 2008
Vattenmelon Frukt 72 120 g 4 Atkinson 2008
Vitt ris (kokt) Pasta & ris 73 150 g 29 Atkinson 2008
Fullkornsbröd (vete) Bröd & spannmål 74 30 g 10 Atkinson 2008
Vitt vetebröd Bröd & spannmål 75 30 g 10 Atkinson 2008
Munk (donut) Snacks & övrigt 75 50 g 17 Atkinson 2021
Våffla Snacks & övrigt 76 75 g 30 Univ. Sydney
Baguette, vit Bröd & spannmål 78 30 g 12 Atkinson 2008
Kokt potatis Potatis 78 150 g 22 Atkinson 2008
Gelégodis (jelly beans) Socker & godis 78 30 g 22 Univ. Sydney
Lakrits Socker & godis 78 30 g 17 Univ. Sydney
Sportdryck (Gatorade) Drycker 78 250 g 12 Univ. Sydney
Snabbhavregröt (instant) Bröd & spannmål 79 250 g 21 Atkinson 2008
Saltkringlor (pretzels) Snacks & övrigt 80 30 g 18 Atkinson 2021
Cornflakes Bröd & spannmål 81 30 g 21 Atkinson 2008
Riskrispor (puffat ris) Bröd & spannmål 82 30 g 21 Univ. Sydney
Riskakor Snacks & övrigt 82 25 g 17 Univ. Sydney
Potatismos Potatis 83 150 g 17 Univ. Sydney
Bakad potatis Potatis 85 150 g 26 Univ. Sydney
Sötpotatis (ugnsbakad) Potatis 88 150 g 26 Atkinson 2021
Jasminris (kokt) Pasta & ris 89 150 g 37 Atkinson 2021
Druvsocker (glukos) Socker & godis 100 25 g 25 Atkinson 2008

Vad ett livsmedels GI-värde beror på

Samma råvara kan hamna olika på skalan beroende på sort, mognad och tillagning. Det förklarar varför du ibland ser skilda värden i olika tabeller. De viktigaste faktorerna är:

  • Kemisk struktur på kolhydraten. Fruktos och laktos höjer blodsockret långsammare än glukos.
  • Hel eller mald. Hela korn ger lägre GI än finmalet mjöl.
  • Mognadsgrad. När frukt mognar omvandlas stärkelse till socker. En grön banan har därför lägre GI än en mogen, gul banan.
  • Beredning och upphettning. Lång kokning och hög värme gör stärkelsen mer lättillgänglig och höjer GI.
  • Mängd och typ av kostfiber. Lösliga, viskösa fibrer som betaglukan i havre bromsar upptaget.
  • Stärkelsens struktur. Hög andel amylos, som i många bönor, ger lägre GI.
  • Surhetsgrad. Syra från citron, vinäger eller surdeg sänker måltidens GI.

Tänk också på att GI mäts på livsmedlet ensamt. I en blandad måltid med protein, fett och grönsaker blir blodsockersvaret ofta lägre och jämnare. Vill du se hur du kan använda det i praktiken, läs om GI-metoden och skillnaden på snabba och långsamma kolhydrater.

Två GI-skalor: glukos eller vetebröd som referens

En vanlig källa till förvirring är att samma livsmedel kan ha olika GI i olika tabeller. Det beror oftast på vilket referenslivsmedel som tabellen utgår från. Vår tabell använder den moderna standarden där ren glukos är referens och har värdet 100. I en del äldre tabeller är i stället vitt bröd referens och sätts till 100.

Eftersom vitt bröd har ett GI på ungefär 70 till 75 på glukosskalan blir värdena på brödskalan i runda tal 35 till 40 procent högre för samma livsmedel. Ett livsmedel som har GI 50 på glukosskalan motsvarar alltså ungefär 70 på brödskalan. Värdena är inte fel i någon av tabellerna, men de går bara att jämföra om de utgår från samma referens. När du läser en GI-tabell är det därför klokt att först kontrollera vilken skala den använder.

Så sänker du måltidens GI

Du behöver inte lära dig varje värde utantill. Med några enkla byten och vanor kan du sänka hela måltidens GI utan att ge upp kolhydrater:

  • Byt finmalet mot helt. Välj surdegs- eller fullkornsbröd i stället för vitt formfranska, och hela korn framför fint mjöl.
  • Välj hel frukt framför juice. Ett äpple (GI 36) ger en lugnare kurva än ett glas juice, och ofta lägre än en mogen banan (GI 51).
  • Tillsätt syra. Citron, vinäger eller surdeg bromsar magsäckstömningen och sänker måltidens GI.
  • Koka al dente. Pasta och potatis som kokas lagom, inte sönderkokt, får lägre GI.
  • Kyl och återanvänd. När kokt potatis, pasta eller ris kyls ner bildas resistent stärkelse, en form som kroppen tar upp långsammare. Kall potatissallad eller uppvärmd kall potatis ger därför lägre GI än nykokt.
  • Kombinera klokt. Ät kolhydraterna tillsammans med protein, fett och grönsaker, vilket jämnar ut blodsockersvaret.
  • Byt tillbehöret. Linser och bönor i stället för vitt ris drar ner både GI och GB på tallriken.

Räkna ut GB själv

Saknas ett livsmedel i tabellen kan du räkna ut den glykemiska belastningen själv, så länge du känner till livsmedlets GI och hur många gram kolhydrater portionen innehåller. Formeln är enkel:

GB = (gram tillgängliga kolhydrater i portionen × GI) / 100

Ett exempel: en portion kokt vitt ris med 45 gram kolhydrater och GI 73 ger en glykemisk belastning på (45 × 73) / 100, alltså cirka 33, vilket är högt. En djupare genomgång med fler exempel finns på sidan om glykemisk belastning.

Källor

Värdena i tabellen bygger på vedertagna referenskällor: Atkinson FS, Foster-Powell K, Brand-Miller JC, International tables of glycemic index and glycemic load values: 2008 (Diabetes Care 2008) och den uppdaterade sammanställningen från 2021 (Atkinson m.fl., American Journal of Clinical Nutrition 2021), samt GI-databasen vid University of Sydney. GI-värden varierar naturligt mellan studier, så betrakta siffrorna som väl underbyggda riktvärden snarare än exakta konstanter. Underlaget för kosthållning i Sverige finns hos Livsmedelsverket.

Innehållet är allmän kunskap och inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om kost vid diabetes eller annan sjukdom, kontakta 1177 Vårdguiden eller din vårdcentral.