Blodsockerhalten beskriver hur mycket glukos (druvsocker) som finns i blodet vid en viss tidpunkt. Glukos är cellernas viktigaste bränsle, inte minst för hjärnan, och kroppen arbetar ständigt för att hålla nivån inom ett snävt och stabilt intervall. Maten vi äter, framför allt kolhydraterna, påverkar blodsockret direkt, vilket är en av anledningarna till att glykemiskt index är ett intressant mått. Vill du se hur olika livsmedel påverkar blodsockret hittar du värden i vår GI-tabell.
Så regleras blodsockret
Två hormoner från bukspottkörteln gör det mesta av jobbet: insulin och glukagon. När du ätit och blodsockret stiger frisätts insulin. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar cellerna så att de kan ta upp glukos ur blodet, och det signalerar samtidigt till levern att lagra överskott som glykogen. På så vis sjunker blodsockret tillbaka mot normalnivå efter en måltid.
Hos en frisk person hålls fasteblodsockret ungefär mellan fyra och sex millimol per liter. Systemet är finjusterat, och det är just denna reglering som är satt ur spel eller försvagad vid diabetes.
Glukagon och lågt blodsocker
När blodsockret istället sjunker, till exempel mellan måltider eller vid ansträngning, träder glukagon in. Glukagon har motsatt verkan mot insulin och signalerar till levern att frigöra lagrad glukos tillbaka till blodet. Tillsammans bildar insulin och glukagon ett motspel som håller blodsockret stabilt oavsett om du nyss ätit eller har fastat länge.
Andra faktorer
Det är inte bara maten som påverkar blodsockret. Flera andra faktorer spelar in:
- Stress och adrenalin. Vid stress frisätts stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilka kan höja blodsockret eftersom kroppen förbereder sig på ansträngning.
- Fysisk aktivitet. Muskelarbete ökar cellernas upptag av glukos, vilket ofta sänker blodsockret både under och efter aktiviteten.
- Sömn. Otillräcklig eller störd sömn kan påverka hur kroppen hanterar blodsocker och insulin.
Det innebär att samma måltid kan ge lite olika blodsockersvar beroende på dagsform, aktivitet och stressnivå.
Tecken på lågt respektive högt blodsocker
Det här avsnittet är allmänt informativt och ersätter inte vård. Vid lågt blodsocker (hypoglykemi) kan vanliga tecken vara svettningar, darrningar, hjärtklappning, hunger, blekhet, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. Lågt blodsocker drabbar främst personer med diabetes som behandlas med insulin eller vissa läkemedel.
Vid långvarigt högt blodsocker (hyperglykemi) kan tecken vara ökad törst, stora urinmängder, trötthet och dimsyn. Tillfälligt förhöjt blodsocker efter en måltid är normalt, medan kvarstående höga nivåer är något som ska utredas av vården.
När du bör söka vård
Vi ger ingen individuell medicinsk rådgivning. Kontakta vården om du upplever återkommande symtom som kan tyda på obalans i blodsockret, till exempel ihållande törst, ofrivillig viktnedgång, upprepade svackor eller annan oro kring din hälsa.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning eller läs mer på 1177 Vårdguiden. Vid akut och kraftig påverkan, till exempel medvetslöshet eller svår förvirring, ring 112. Söker du vård för misstänkt diabetes vänder du dig i första hand till din vårdcentral.