Fakta om glykemiskt index och glykemisk belastning
Redaktionen Tanken bakom att använda glykemiskt index (GI) vid viktnedgång är enkel: livsmedel som höjer blodsockret långsamt mättar längre och ger färre svackor med hunger och sötsug. Men hur väl fungerar det egentligen, och vad säger forskningen? Här reder vi ut sambandet mellan GI och vikt utan överdrivna löften. Värden per livsmedel finns i vår GI-tabell. … Läs mer
Vid diabetes är kroppens reglering av blodsockret satt ur spel eller försvagad, och då blir maten en central del av vardagen. Glykemiskt index (GI) kan vara ett hjälpmedel för att förstå hur olika kolhydrater påverkar blodsockret, men det är bara en pusselbit. Här går vi igenom hur GI förhåller sig till diabetes och vad svenska … Läs mer
En kost med lågt glykemiskt index (GI) bygger på att välja kolhydrater som höjer blodsockret långsamt och jämnt i stället för snabbt och kraftigt. Det handlar inte om att utesluta kolhydrater, utan om att byta ut de snabba mot långsamma. Här får du en praktisk guide till hur en lågt-GI-kost ser ut i vardagen, med … Läs mer
Pasta, ris och potatis är basen i många måltider, men de tre stärkelsekällorna beter sig olika i kroppen. Pasta har förvånansvärt lågt glykemiskt index (GI), medan potatis ofta hamnar högt. Här jämför vi de vanligaste sorterna och förklarar varför beredningen spelar så stor roll. Alla värden finns sökbara i vår GI-tabell. Jämförelse av vanliga stärkelsekällor … Läs mer
Bröd är en av de största kolhydratkällorna i den svenska kosten, och skillnaden i glykemiskt index (GI) mellan olika brödsorter är stor. Ett vitt franskbröd höjer blodsockret betydligt snabbare än ett grovt rågbröd. Här reder vi ut vad som styr brödets GI och vilka sorter som ger ett jämnare blodsocker. Värden per livsmedel finns i … Läs mer
Frukt är nyttig mat full av vitaminer, kostfiber och vatten, men hur snabbt den höjer blodsockret skiljer sig mycket mellan olika sorter. Här går vi igenom glykemiskt index (GI) för vanlig frukt, varför vissa frukter ger ett snabbare blodsockersvar än andra och hur du kan tänka praktiskt. Exakta värden per frukt hittar du i vår … Läs mer
GI-metoden är ett samlingsnamn för att äta efter principen att välja livsmedel med lågt glykemiskt index. Grundidén är att kolhydrater som ger en jämn och måttlig blodsockerkurva håller dig mätt längre och ger jämnare energi, vilket många upplever gör det lättare att hålla ett stabilt matintag. Metoden bygger helt på begreppet glykemiskt index, och för … Läs mer
Glykemisk belastning, förkortat GB (på engelska glycemic load, GL), är ett mått som bygger vidare på glykemiskt index men tar hänsyn till en sak som GI ignorerar: hur mycket kolhydrater du faktiskt äter. Ett livsmedel kan ha högt GI men ändå påverka blodsockret blygsamt om portionen innehåller få kolhydrater. GB löser det problemet och ger … Läs mer
Blodsockerhalten beskriver hur mycket glukos (druvsocker) som finns i blodet vid en viss tidpunkt. Glukos är cellernas viktigaste bränsle, inte minst för hjärnan, och kroppen arbetar ständigt för att hålla nivån inom ett snävt och stabilt intervall. Maten vi äter, framför allt kolhydraterna, påverkar blodsockret direkt, vilket är en av anledningarna till att glykemiskt index … Läs mer
Snabba och långsamma kolhydrater är ett vardagligt sätt att beskriva hur olika kolhydratkällor påverkar blodsockret. Snabba kolhydrater bryts ner och tas upp fort, vilket ger en kraftig blodsockertopp. Långsamma kolhydrater tas upp gradvis och ger en jämnare kurva. Skillnaden hänger nära ihop med livsmedlets glykemiska index, och den har stor betydelse för hur mätt och … Läs mer
