Fakta

Ett mellanmål kan antingen ge en snabb blodsockertopp följt av ny hunger inom en timme, eller ge en jämnare känsla av mättnad fram till nästa måltid. Skillnaden ligger sällan i en enda ingrediens, utan i kombinationen av kolhydrater, protein, fett och fiber. Den här guiden går igenom hur du väljer mellanmål som ger ett jämnare … Läs mer

Kroppens lager av snabb energi är mindre än de flesta tror. En vältränad löpare bär runt på ungefär 500 gram glykogen i musklerna och cirka 80 gram i levern, sammanlagt runt 600 gram, vilket motsvarar i runda tal 2000 kilokalorier. Det räcker långt på en kort runda, men på ett pass över nittio minuter börjar … Läs mer

Den som vill ha jämn energi genom hela löprundan behöver tänka på två saker samtidigt: hur mycket kolhydrater kroppen får och när de äts. Kolhydrater är musklernas snabbaste bränsle, men ett livsmedels glykemiska index (GI) avgör hur fort sockret når blodet. Lågt GI ger en långsammare, jämnare frisättning, högt GI ger en snabb topp. Hur … Läs mer

Det glykemiska indexet (GI) för ett livsmedel är inte hugget i sten. Hur du lagar, kombinerar och förvarar maten påverkar hur snabbt blodsockret stiger. Här samlar vi de mest användbara knepen för att sänka en hel måltids blodsockersvar, baserat på vad som styr GI. Värden per livsmedel finns i vår GI-tabell. 1. Kombinera kolhydrater med … Läs mer

Ordet socker används om många olika ämnen, och de påverkar blodsockret på olika sätt. Vanligt vitt socker, fruktsocker i frukt och mjölksocker i mejeriprodukter beter sig inte likadant i kroppen. Här förklarar vi de vanligaste sockerarterna, hur de hänger ihop med blodsockret och varför rent glukos är referensen i glykemiskt index. Blodsocker betyder glukos När … Läs mer

Tanken bakom att använda glykemiskt index (GI) vid viktnedgång är enkel: livsmedel som höjer blodsockret långsamt mättar längre och ger färre svackor med hunger och sötsug. Men hur väl fungerar det egentligen, och vad säger forskningen? Här reder vi ut sambandet mellan GI och vikt utan överdrivna löften. Värden per livsmedel finns i vår GI-tabell. … Läs mer

Vid diabetes är kroppens reglering av blodsockret satt ur spel eller försvagad, och då blir maten en central del av vardagen. Glykemiskt index (GI) kan vara ett hjälpmedel för att förstå hur olika kolhydrater påverkar blodsockret, men det är bara en pusselbit. Här går vi igenom hur GI förhåller sig till diabetes och vad svenska … Läs mer

En kost med lågt glykemiskt index (GI) bygger på att välja kolhydrater som höjer blodsockret långsamt och jämnt i stället för snabbt och kraftigt. Det handlar inte om att utesluta kolhydrater, utan om att byta ut de snabba mot långsamma. Här får du en praktisk guide till hur en lågt-GI-kost ser ut i vardagen, med … Läs mer

Pasta, ris och potatis är basen i många måltider, men de tre stärkelsekällorna beter sig olika i kroppen. Pasta har förvånansvärt lågt glykemiskt index (GI), medan potatis ofta hamnar högt. Här jämför vi de vanligaste sorterna och förklarar varför beredningen spelar så stor roll. Alla värden finns sökbara i vår GI-tabell. Jämförelse av vanliga stärkelsekällor … Läs mer

Bröd är en av de största kolhydratkällorna i den svenska kosten, och skillnaden i glykemiskt index (GI) mellan olika brödsorter är stor. Ett vitt franskbröd höjer blodsockret betydligt snabbare än ett grovt rågbröd. Här reder vi ut vad som styr brödets GI och vilka sorter som ger ett jämnare blodsocker. Värden per livsmedel finns i … Läs mer